Rapportsäsongen 2023: Djurgårdens IF
Pengaregn över Östermalm
Djurgården lämnar rapport efter ett 2022 som slutade i både sportslig och finansiell succé. Blårändernas Europaframgångar gör att kassakistan är sprängfull trots att man investerat historiskt tungt i truppen under året.
Djurgården fortsätter på den inslagna vägen att förädla talang man plockat in till klubben vilket gett utväxling både på plan och i finanserna och etablerat föreningen som en solid toppklubb och titelutmanare.
Kort sammanfattning -
Intäkterna skjuter upp till all time high i nästan alla kategorier och Djurgården redovisar rörelseintäkter på 235m varav ECL-äventyret landade på en bit över 80m
Två större spelarförsäljningar (Chilufya till Midtjylland och Hien till Hellas Verona) gjorde att nettot från detta landade på nästan 60m
Djurgårdens Elitfotboll AB har 100m i kassan och ett eget kapital på över 150m och får väl därmed klassas som den näst bäst kapitaliserade klubben i Allsvenskan efter Malmö FF
Djurgården är en koncern med en moderförening - Djurgårdens IF Fotboll - och ett helägt dotterbolag - Djurgårdens Elitfotboll AB - som är enheten som driver herrelit (och från och med 2023 även damelit).
Årsredovisningen Djurgården släppte (länk) avser hela koncernen (föreningen + dotterbolag + dotter-dotterbolag) och sen moderföreningen specifikt. Analysen nedan fokuserar dock på Djurgårdens Elitfotboll AB med dess dotterbolag, så jag räknar helt enkelt baklänges.
Det innebär att konsolideringen blir fel här och där vilket jag justerar när DEFABs årsredovisning blir allmängods framåt sommaren, men bilden blir i det stora hela korrekt.
Resultaträkningen
Intäkterna
2022 har varit ett kanonår för Djurgården på väldigt många plan, vilket syns i intäkterna. Rekordpublik - med råge! - har drivit på rekordintäkter - med råge. Sponsor- och reklamförsäljningen har slagit tidigare rekord med hästlängder och utbetalningarna från UEFA för Europaframgångarna har varit enorma, med Djurgårdsmått mätt.
Matchintäkterna stiger till 73.1m och lägger Djurgården bara ett par hundratusen bakom Hammarby för året. Djurgårdens senaste rekord var guldåret 2019 när man lockade totalt 280,079 besökare men 2022 ökade man detta med nästan 150,000 - till hög grad drivet av de över 100,000 som besökte Europamatcherna på Tele2.
Utmaningen framåt blir att fortsätta utveckla evenemangen för att få den publik man lyckats mobilisera under 2022 att bli kärnpublik. Rekord i årskortsförsäljningen inför säsongen pekar mot att man fortsätter växa sin bas. Otroligt viktigt för Djurgården på sikt.
Sponsor- och reklamintäkterna stiger med rätt ofattbara 57% till 45.6m och krossar det tidigare rekordåret 2019. Otroligt viktigt för Djurgården och ett tecken på att draget runt föreningen där det sportsliga driver publik som driver sponsorverksamheten verkligen ger utväxling i försäljningen.
Noterade samma sak i artikeln om Hammarby men Djurgården har tillsammans med Bajen växt sina sponsorintäkter absolut mest i procentuella termer över de sista 6 åren. Där Djurgården hade ett gap upp till alla större klubbar 2017 har man 2022 bara suveräna Malmö och snabbväxande Hammarby framför sig.
Lite onödig bonusinformation kanske men Djurgården sköter sin partnerförsäljning i ett dotterbolag till DEFAB som heter Djurgårdens Fotboll Försäljning AB. DFFAB skickar sen överskottet av sin verksamhet vidare till DEFAB som ett koncernbidrag. Värt att notera här är intäkterna för DFFAB inte inkluderar reklamintäkter från SEF (Unibet) och att bolaget växt sina intäkter med 70% jämfört med 2021.
Notera att koncernbidraget 2022 låg på rekordhöga 22.6m - lika mycket som 2014-16 tillsammans.
Sändningsrättigheterna från SEF är upp tack vare att Djurgården klockade in som ensam tvåa i den rullande femårstabellen i Allsvenskan som avgör fördelningen av TV-avtalet. Som tack fick man 8.55% av kakan och har faktiskt realistiskt hugg på förstaplatsen 2023. Djurgårdens sammanlagda slutplaceringar 2019-2022 (ingående meritvärde) ligger på 10. Malmö FF ligger på 11, så - game on.
UEFA intäkterna avser de utbetalningarna Djurgården fått under året vilket är totalt 84.8m. Utöver detta ligger det fyllnadsbetalningar för marknadspoolen på mellan 3-5m på den här sidan årsskiftet och potentiellt givetvis större pengar om man lyckas brotta ner Poznan i returmatchen på torsdag.
Under övriga rörelseintäkter ser det ut som att man haft en negativ intäktspost. Någon slags återföring till myndigheter för bidrag man fått i samband med pandemin?
Kostnaderna
“Kostnadstryck, kostnadstryck, kostnadstryck…” är temat i dessa inflationstider, och inte heller Djurgården är något undantag. Här tror jag dock vi kan få lite mer kött på benen genom att bara göra lite överslag runt vad som kan ha drivit de olika kostnadskomponenterna, som till rätt hög grad är av engångskaraktär och också “positiva kostnader” såtillvida att de är resultatet av att något positivt har hänt: resor till Europaspel, kostnader arrangera fler hemmamatcher etc.
Personalen är bolagets största kostnadspost och sticker iväg 34% till 104m för helåret trots att personalstyrkan i bolaget krympte från 54 heltidare 2021 till 53 2022. Det är primärt två komponenter: sign-on bonusar och bonusar för ECL-framgångarna.
Sign-on bonusar periodiseras av Djurgården precis som numera alla andra större klubbar i Allsvenskan. “Förutbetalda sign-on fees till spelare” i not 15 i årsredovisningen ökade från 10.8m per 31/12-2021 till 30.7m per 31/12-2022. Grovt räknat innebär det att man betalat ut någonstans runt 25-30m i sign-on bonusar till nyförvärv under året (lön+sociala avgifter) där 10-12m kostnadsförts under 2022. Jag har tidigare elaborerat om hur detta kan ha sett ut här.
Prestationsbonusar för gruppspelet i Europa och andraplatsen i Allsvenskan som betalats ut till spelare och ledare under hösten och sen kostnadsförts i sin helhet.Externa kostnader - som är precis allt annat som mobilräkningar, hyra för kansliet, resor, hyra av Tele2, träningsläger - dubblas (!) till 82.3m jämfört med 2021, men även här kan vi gå ner lite djupare och hitta några rätt uppenbara drivare som eldat på kostnaderna.
Agentkostnaderna stack iväg till hela 12.7m. Hien? Chilufya? Annat?
Av restposten på 66.4m (upp från 37.2m 2021) tror jag att kanske uppemot 15-20m av skillnaden mot 2022 kan hänföras till Djurgårdens Europaspel genom kostnader för resor och boende i samband med bortamatcherna samt kostnader för att arrangera 6 extra hemmamatcher på Tele2 och dessutom högre kostnader för evenemang för sponsorer etc.
Men det råder ingen tvekan om att det är kostnadsinflation och att klubbarna känner det. Syns i precis varenda rapport.
EBITDA, avskrivningar, spelartransfers och sista raden
Innan vi hoppar till EBITDA så ska vi zooma in på “Resultatandel från intresseföretag” som är utdelningen Djurgårdens Elitfotboll AB fått från Djurgårdens Merchandise HB, som man driver tillsammans med Djurgården Hockey.
Souvenirbolaget har haft sitt bästa år någonsin och skickat 3m till DEFAB.
EBITDA - rörelseintäkterna minus rörelsekostnaderna - landade på rekordhöga +51.3m för 2022 - det i särklass bästa i bolagets historia, givetvis.
Avskrivningarna för spelarförvärv stiger något till 5.5m efter att man förvärvat spelarkontrakt för totalt 21.3m under 2022, men där den stora majoriteten av de - BP-trion och Oliver Berg - skedde under årets sista skälvande veckor varför avskrivningseffekten av dessa blev relativt liten.
Nedskrivningar spelarförvärv misstänker jag avser Amadou Doumbouya som man avslutade kontraktet med och officiellt publicerade nyheten den 12 januari men där man möjligen redan var överens om detta innan årsskiftet.
Spelartransfers
Totalt gjorde man tre större transfers under 2022: Edward Chilufya till Midtjylland, Leo Cornic till Rosenborg och Isak Hien till Hellas Verona. Totalt landade resultateffekten av spelartransfers på 57.6m - det näst bästa i bolagets historia - och där brutto försäljningssumma var något högre på 59m.
Däremot tror jag inte man fått se lejonparten av dessa utan min misstanke är att en betydande del av dessa övergångssummor kommer faktureras under året då vi ser balansposten “Upplupna intäkter” sticka iväg från 17.4m till 56.0m.
Transfernettot 2022 - spelartransfers minus avskrivningar minus agentkostnader - landar på +37.5m. Djurgården har lyckats väldigt bra med sin spelarutvecklingsmodell där man både får utväxling på planen och i transfermarknaden.
Här har man hittat en modell man borde fortsätta jobba stenhårt med för att om möjligt bli ännu bättre.
Årets resultat landar på rekordhöga 66.7m efter att man först gjort en sk. bokslutsdisposition på 21m för att minska den beskattningsbara vinsten och sedan fått en rätt betydande skattekostnad på 13.2m.
Balansräkningen
Det fanns en tid för inte speciellt länge sen, när Pelle Olsson var A-lagstränare, Tele2 var ny och “Happy” med Pharrell Williams toppade listorna som Djurgården knappt hade någon balansräkning att tala om. Det egna kapitalet var 1.6m och skulderna nästan 40m.
8 år senare har man hundradubblat det egna kapitalet till 158.7m, man har hundra miljoner i kassan och kan betala alla skulder man har på ett enda bräde. Saker kan ändras, den saken är i alla fall säker.
Några intressanta poster -
Immateriella anläggningstillgångar steg från 7.6m till 21.5m efter att man skrev av, skrev ner och sålde nästan alla ingående bokförda kontrakt och förvärvade nya för 21.3m (Edvardsen, Oliver Berg, BP-trion)
Finansiella anläggningstillgångar är nästan uteslutande kapitalförsäkringar man pantsätter å spelarnas vägnar för dessas idrotts- eller direktpension, ett sätt att flytta inkomster (och skatt) till efter karriären. Den motsvaras av en lika stor avsättning på skuldsidan i balansräkningen.
Förutbetalda sign-ons till spelare har vi redan avhandlat ovan och
Upplupna intäkter är en post som ska reflektera “intäkter man med största sannolikhet vet att man kommer få men ännu inte fakturerat”. I Djurgårdens fall misstänker jag att det primärt är fordringar på klubbar man sålt spelare till samt en del UEFA-pengar för ECL som kommer regleras framåt sommaren
Likvida medel är alltså på nästan hundra. miljoner. spänn. Ganska exakt.
Skuldsidan av balansräkningen är alltså till största delen pengar man “lånat” av sina supportar då dessa köpt årskort under december, totalt 32m av 56.6m.
Kommentar: man har en överkapitaliserad balansräkning med tiotals miljoner som på något vis ska sättas i arbete för att skapa mervärde för bolaget - något de inte gör när de ligger på ett bankkonto. Ledningen har redan tydligt dragit upp risken något i förvärvsstrategin, men den stora frågan är hur man ser på kort- och lång sikt: hur investera för att skapa bättre förutsättningar för föreningen på sikt?
Något jag vet att det jobbas mycket aktivt med.
Kassaflödet
Djurgården redovisar spelarförsäljningar direkt över den löpande verksamheten istället för som en försäljning av immateriella anläggningstillgångar i investeringsverksamheten.
Kraftig ökning av rörelsekapitalet (= Djurgården har accepterat delbetalningar för spelarförsäljningarna man gjort under året)
Förvärven av spelare för 21.3m har vi redan varit inne på
Net-net växte kassan med 40.5m till 99.5m per årsskiftet
Slutsats och reflektioner
Det är svårt att som sympatisör till klubben inte klappa sig för bröstet och Tarzan-vråla att man är störst bäst och vackrast.
Djurgården har säkert surfat med på en allmän våg av fotbollsintresse i Stockholm som absolut getts vind i seglen av de helt nya förutsättningar flytten till Tele2 2013 innebar.
Matchintäkterna 2022 var lika stora som bolagets totala intäkter för exakt 10 år sen.
Men att man lyckats komma till den punkten är bara resultatet av hårt, målmedvetet arbete som syftar till att skapa evenemang som folk vill komma tillbaka till i en miljö som samarbetspartners uppskattar. När man dessutom haft ett extremt fokus på spelarutveckling har man inte bara sett sportsliga resultat utan även bättre och bättre finansiella resultat.
Fotbollens affärsmodell är brutal såtillvida att “winner takes it all”. När man dessutom gynnas extremt av att en gång ha vunnit och pressat sig igenom nålsögat som är Europaspel av UEFAs rullande femårsranking som avgör hur rankinglotten faller, ja då är det inte svårt att se varför 2022 års framgångar i Europa kanske har varit en “game changer” för Djurgården.
Folk snackar om att det “skapas vinnarmentalitet” och annat. Jag skulle snarare peka på att man har processer i sin verksamhet som sitter och som tydligt fungerar då de ger resultat.
I Djurgårdens fall är resultatet att man krånglat sig upp i det absoluta toppskiktet av Allsvenskan, utan att vara riktig kostnadsledare. Nu har det lett till att man är den näst rikaste klubben i Allsvenskan men också med trumfkortet som Malmö haft i nästan 10 år: pressa ut dig i ett Europakval och nitlotterna är bra mycket färre än första gången du var där.
Det skapar onekligen intressanta förutsättningar, i tillägg till den försiktiga strategi som fortsätter prägla Kaknäs. Ett steg i taget, med större finansiella “bets” här och där men med ett tydligt långsiktigt tänk om att man vill driva rötterna djupare i jorden, utveckla föreningen på flera plan och samtidigt inte glömma var man kom ifrån för tio år sen.
Parallellt med detta ska man också vara helt medveten om de utmaningar man står inför: kapten Berggren och styrman Andersson ska förr eller senare ersättas och Djurgården står inför en betydande management-risk där. Samtidigt har man områden där man måste fortsätta utvecklas både på kort och lång sikt.
Utmaningar fattas inte för Djurgården och konkurrenterna kommer aldrig ligga på latsidan. Som vanligt är nog receptet för vägen vidare det som tog Djurgården dit man är nu: fortsätt skruva lite varje dag, dra inte på sig för stora risker och bibehåll en miljö där spelare fortsätter utvecklas.
Tack för superintressant läsning Andreas, fantastiskt jobb av dig som alltid!
Tänkte på det här:
” Under övriga rörelseintäkter ser det ut som att man haft en negativ intäktspost.”
Kan det vara UEFA-böter vi fått?
💛❤️💙